Kap 16
"I invited some friend over, if that’s okay with you?"
"Your friends from the band?"
"Two of them, the other two are spending the night with their girlfriends."
"Oh, okay."
Han kollade frågande på mig.
"What?"
"Are you okay with it?"
"Oh yes, of course." Jag klistrade på ett litet större leende än vad jag egentligen hade tänkt. Shit, att träffa hans vänner skulle ju bli sjukt jobbigt, vad visste de om mig egentligen?
"Do they know about me?"
"They know who you are and that we are friends. That’s it." Sa han ner i tallriken.
"Is anyone else coming?" Jag hade ätit klart och satt tillbakalutat i stolen, kollade på honom när han funderade ut ett bra svar.
"Well, a few of my other friends. But not that many, we will be a total of 10 people at the most."
"Okay, well that sounds just fine." Jag gav honom ett äkta leende när han kollade på mig.
"You should smile more often."
Jag blev lite paff av hans kommentar. "I´ll remember that."
"Please do."
Jag vaknade av att svetten rann och gjorde sängen blöt. Först fick jag panik innan jag kom på att det inte var i Kevins hus jag var. Jag undrade om Harry sov i rummet ovanför eller i det "bredvid", det kändes väldigt konstigt att han skulle sova där bara för att jag var här, men vad skulle det annars vara? Han sa ju själv att han inte brukade sova där.
Minnen från kvällen flashade förbi i huvudet. Efter middagen hade vi kollat på flera olika filmer - de flesta okända för mig. Jag hade inte koncentrerat mig så mycket heller, hade mest tänkt på hur avslappnat allt kändes. Han verkade ha respekt till min bristande entusiasm till ett förhållande, men samtidigt började jag undra vad jag egentligen ville. Jag hade blivit lite besviken när han hade dragit sig undan i parken, men om det var för att jag ville kyssa honom eller om det helt enkelt var för att Kevins ord "ingen vill ha dig" hade åkt runt i huvudet enda sedan dess, det kunde jag inte svara på. Jag hade försökt snegla på honom under tiden som vi kollade på film, men hans ansikte hade inte avslöjat någonting.
Jag suckade där jag låg i sängen och rullade runt för att ta mobilen. Några klick och sedan kollade jag på Harrys audition. Jag kollade på alla deras framträdanden i X factor, lyssnade på deras låtar och försökte komma ihåg om jag hört någon. What makes you beautiful var den enda jag kände att jag antagligen hade hört förut, och efter ett tag kunde jag hålla med Eleonor. Deras musik var "catching", upplyftande och fylld med mening bakom orden.
Jag vet inte hur länge jag låg där i sängen men blåsan fick mig att gå upp vid åtta. Jag passade även på att låna den överdrivet stora duschen, tyckte jag var värd det.
Harry hade inte vaknat när jag gick upp så jag tog lite frihet och tittade igenom hans filmer för att se om han hade något intressant att se på. Min blick fastnade på One Direction - This is us. Hade de släppt en film också? Jag kollade nyfiket på fodralet och tänkte att han skulle säkert inte ha något emot om jag satte på den.
En och en halvtimme senare så hade jag en helt annan bild av ordet "pojkband". Jag hade inte ens förstått hur stora de faktiskt var … jag menar, jag visste inte mycket om Madison Square Garden eller The O2, men jag förstod att det var stora arenor. Jag visste inte ens att de hade varit på Friends.
Jag ställde tillbaka filmen och gick upp för att kolla om han sov, men jag kunde höra att duschen var på så gick ner igen och började göra frukost. Det verkade uppskattat, fick ett leende som skulle ha fått ett fan att smälta när han kom ner. Ska jag vara helt ärlig; det fick faktiskt mina knän att darra lite.
Jag spanade ut över vardagsrummet och fick syn på Louis. Han såg ensam ut, lite vilsen. Jag kryssade fram mellan människorna för att komma fram till honom.
"Are you all right mate?" frågade jag och la handen på hans axel.
"Yeah. Or well no, I keep looking at the phone all the time, hoping to get a text from Eleanor, but she hasn’t reached out yet."
"I'm sorry to hear that. Is it really over?"
Han suckade djupt.
"I think so." Han såg så ledsen ut att det gjorde ont i mig, och jag visste inte vad jag skulle göra för att det skulle bli bättre.
"But anyway, how are things going with Felicia?" Han såg nyfiket på mig, även om han inte kunde dölja att en del av honom var någon annanstans.
"Sounds just like every other girl."
"I think something has happened to her. As soon as boyfriends love or sex comes up, she shuts off. I don’t think does it on purpose, I think something happened in her life, something she doesn’t feel comfortable to talk about."
"As soon as she trusts you, she's going to tell you."
Jag visste såklart inte vilka hälften av de som kom var, men jag lyckades snappa upp Louis och Niall. Louis hade något av det finaste ansikte jag sett, och Nialls skratt kunde nog lysa upp en hel nation. Efter ett tag när jag hade pratat med båda så tyckte jag riktigt mycket om dem, jag förstod varför Harry pratade så väl om dem.
Med bara två minuter kvar till tolvslaget så gick alla ut på baksidan för att kolla på de fyrverkerier som skulle skjutas upp. Att Sverige redan hade nytt åt gled förbi i min hjärna men distraherades av Harry som la armen om min midja. Han höll en drink i vänstra handen, smuttade lite på den innan han öppnade munnen.
"So, can I be the one to give you a New Years Eve kiss?" Han blinkade mot mig innan han drack lite igen. Jag fick aldrig chansen att svara, någon av hans vänner grep tag i honom och drog honom därifrån. Min rygg kändes plötsligt kall efter han hade tagit bort armen.
"TEN… NINE…EIGHT…" Jag skrattade lite åt alla som började räkna ner, vi hade aldrig gjort så i min familj i Sverige.
Keep in mind att Eleanor och Eleonor INTE är samma personer :)
Louis!!! O.o <3
hmhmhm känner igen den där klänningen... och du vet att jag älskar när du skriver, samt att du faktiskt ska satsa som författare :* <3
you know I love you <3
-A
Meeer :)