Några av gästerna sov över och det var faktiskt riktigt trevligt att sitta med massa andra människor runt frukostbordet.  Det fick mig att känna som att jag var en del av något, något bra.
"So I was thinking about January sixth, if you wanna come up?" mina händer började svettas när jag frågade honom medan vi höll på att ställa in saker i diskmaskinen, jag ville verkligen inte att han skulle säga nej.
"At your birthday? Of course, I'd be honoured." Log han.

"Call me." sa Harry i bilen på flygplatsens parkering.
"I will." Log jag. "Thank you, for inviting me. I had a great time."
"So did I." log han innan jag var tvungen att hoppa ur bilen och springa till mitt flyg. Jag kollade ner på parkeringen när vi lyfte, men jag kunde inte skilja på bilarna. Fast varför skulle han ens stanna kvar?
Väl hemma i min lägenhet så drog jag ett djupt andetag. Jag hade aldrig tänkt på hur hemma den luktade, och ännu mer hemma blev det när jag hade gjort amerikanska pannkakor och satte mig i soffan för att kolla på TV. Det fanns egentligen inga underhållande program, så jag startade spotify på datorn istället och satte mig ner för att fundera.
Under alla de år som Kevin och hans gäng hade våldtagit mig så hade jag aldrig haft tanken på att sex faktiskt kunde vara skönt. Sex fick fortfarande min mage att dra ihop sig och mina ögon att se svart, men tanken sex i närheten av Harry hade gjort att en pirrande känsla kunde sprida sig i hela kroppen. Jag kunde inte identifiera den som bra eller dålig, men jag antog att den var bra.
Min mobil började surra. En snabb blick på displayen och jag svarade glatt.
"Gott nytt år mamma."
"Hej gumman, gott nytt år på dig. Hoppas du har det bra, gud vad jag saknar dig."
"Jag saknar dig med mamma, jättemycket."
"Och snart fyller du ju 20..shit, vart tog åren vägen?"
Jag skrattade lite.
"Tro mig mamma, de finns där. De finns."
"Ja, jag antar det. Hur var din nyårsafton?"
"Det var jättekul, vad gjorde ni? Var ni hos faster Anita igen?"
"Ja, och hud vilken god mat hon…" det var lätt att få in mamma på andra tankar, jag hade ingen lust att berätta om Harry. Än.

De följande dagarna kändes lite tråkiga men ändå väldigt befriande. Det var skönt att veta att jag inte behövde klä upp mig eller tänka på hur jag såg ut. Att jag ens kände så bevisade hur mycket jag hade förändrats sedan jag flyttade hit, jag började bli som jag brukade vara innan Kevins övergrepp. Jag hade varit en väldigt glad och sprudlande tjej, men allt hade slitits bort. Äntligen började jag känna mig som mig själv. Jag visste inte om det var p.g.a. England, att bo själv eller Harry, men jag gav en tyst bön om att känslan inte skulle försvinna.
Kvällen innan min 20: års dag spenderade jag med pannkakor och Greys Anatomy. Jag hade missat tre hela säsonger och det kändes som att det var dags att ta ikapp det.
Trots allt som hade hänt i mitt liv så hade jag alltid haft samma sprudlande känsla dagen innan jag fyllde år. Jag såg fram emot att fylla 20, enligt många var det en stor punkt i livet.

Jag vaknade på morgonen av att dörrklockan ringde. Herregud, vem skulle ringa på min dörr så tidigt på morgonen? Jag gick sömnigt upp och fick gnugga mig i ögonen för att kunna se något. Jag öppnade långsamt dörren men blev klarvaken när jag såg vem som stod där.
"Mamma?"
"GRATTIS! Gumman, vad vi har saknat dig!"
Jag såg nu att hon inte var ensam. Pappa och min lillasyster stod bakom henne med paket i händerna. Jag gav alla varsin stor kram innan vi gick in i min alldeles för lilla lägenhet.
"Vad mysigt du har det här." Konstaterade pappa och kollade ut genom fönstret.
"Jag trivs verkligen hur bra som helst." Sa jag och log.
"Det borde du göra." Flikade mamma in. "Men nu får du ta och öppna dina presenter!" hon hade lagt fram tre stycken på bordet, en från var och en av dem.
Av pappa fick jag en ny klocka - en välbehövlig en. Av min syster fick jag ett nytt halsband, och av min mamma nya underkläder. Jag kollade strängt på henne när jag öppnat det. Med underkläder så menade jag inte vanliga enkla, nej hon hade nog varit på Fifthy Shades Of Grey kollektionen och rotat runt.
"Mamma för helve…"                                                                                                  
"Inte sådana ord. Du kommer ju behöva såna nu när du träffat en kille." Sa hon och blinkade.
"Vad för kille?" frågade min syrra snabbt, men jag hörde henne knappt. Shit, Harry skulle ju komma idag.
"Ja…och på tal om det så kommer han hit idag."
"Åå gud så trevligt!" utropade mamma och slog ihop händerna. "Då får vi ju träffa honom!"
"Jag vet inte om det är en sådan bra idé…"
"Förstör inte din mammas drömmar nu." Insisterade pappa och blinkade. Jag suckade djupt. Jag kunde inte direkt skicka ur dem härifrån - och det ville jag inte heller - men jag ville verkligen inte att de skulle träffa Harry, inte än. Det fanns för mycket frågetecken, jag visste ju inte ens vad jag skulle presentera oss som. Vänner? Pojkvän och flickvän? Två som "var på G"? 

Detta inlägg blev egebtligen lite kort men annars skulle inte nästa (som är väääldigt långt) blivit som jag tänkt mig ;) +4 kommentarer för nästa :)