Kap 18
Pappa såg lite stel ut där han satt med sin långa kropp och benen i kors. Han hade kostym, det var typiskt honom. Jag vet hur irriterad han var på min lillasyster som hade linnen som började precis ovanför brösten och slutade innan naveln och låga jeans som fick trosorna att synas, men han kunde inte säga emot mamma som tyckte att Lisa skulle få "upptäcka sig själv" som hon kallade det. Lisa hade alltid varit avundsjuk på mitt blonda hår (själv älskade jag hennes naturliga rödaktiga) och hon färgade sitt hemma säkert två gånger i månaden för att det skulle hålla sig blont. Hennes ansikte bestod av smink, och jag visste att hon hade en rätt taskig attityd i skolan. Sport var i regel inte ett alternativ för henne, hon gick på gym bara för att alla hennes kompisar gjorde det. Jag lät henne göra som hon ville, vi hade inte den syster relationen som jag hade hoppats att vi skulle få när hon föddes.
"Så vadå, bor du här helt själv?" frågade hon och smaskade på ett tuggummi.
"Ja. Vissa av oss kan faktiskt tjäna egna pengar och inte vara beroende av sin mamma." Sa jag uppkäftigt. Lisa fick alltid mina värsta sidor att komma fram.
"Jag ska klä på mig." Sa jag kort.
Inne i sovrummet så tog jag telefonen och skickade ett sms till Harry.
My parents surprised me at the door. I'm sorry, I had no idea. You are still welcome to come, but I can make sure that they disappear before you do. Not that I'm ashamed of you or anything, but my mum is pretty special.
Jag drog på mig ett par mörkblåa jeans, ett vitt linne och en ljusblå tjocktröja med dragkedja. Håret fick bli en hästsvans, jag hade inte orken till något annat och ärligt, det var ju så jag brukade se ut. Jag slängde en blick på mobilen när den surrade till.
Happy birthday Felicia! I would love to meet you parents - if you want me to. I'm on the airport now, seeing you in a couple of hours.
Love, Harry.
Jag himlade med ögonen, ditt egna val.
Jag tog ut mina föräldrar på lunch på min favorit restaurang mitt i centrum. Den var liten och mysig, mörk inredning och hade det inte varit för det fina vädret så hade man fått intrycket av att den var sen eftermiddag.
"Hur går det i laget då?" frågade pappa mellan tuggorna.
Jag berättade om Eleonor, om träningarna, matcherna, coacherna, arenan och ja, allt jag kunde komma på. Det var skönt att få prata om något jag kunde, något jag tyckte om.
"Du verkar må väldigt bra." Sa mamma fundersamt. "Är det på grund av den där killen?"
Jag gav henne ett äkta leende.
"Han är en del av det ja."
Det enda jag och min syster egentligen hade gemensamt var vår passion för kläder. Hon kollade dock på mer designer kläder med så lite tyg som möjligt medan jag kollade på vanliga jeans och linnen. Men det var skönt att vi kunde göra något där vi inte hade taggarna ute mot varandra.
"Hur går det med Fredrik då?" frågade jag när vi gick på gatan mellan affärerna. Mamma och pappa hade valt att stanna på ett kaffe, "trött i fötterna" hade varit deras ursäkt. Men jag tror mer att de ville ge mig och Lisa lite mer tid tillsammans.
Hon suckade, lite överdrivet dramatiskt.
"Asså jag förstår mig inte på honom. Han är typ såå omogen. Och han sa till mig bah: men du älskar ju inte ens mig? Och då sa jag: men jag har ju liksom sex med dig, räcker inte det? Asså han är ju helt pantad…"
"Lisa, sex är inte samma sak som kärlek."
"Och vad vet du om det, du är ju så oskuld att det skriker om det. Ibland skäms jag fan över dig, så himla pryd." Och där var taggarna fram igen.
"Det är bara du som förlorar på det här, kom ihåg det." Hennes svar var att himla med ögonen, antagligen för att hon visste att det jag sa var sant.
Jag kunde inte avgöra om hon hade rätt. Jag hade aldrig haft sex, jag hade blivit våldtagen. Det var stor skillnad, och jag visste faktiskt inte om jag var oskuld eller inte. Helt plötsligt längtade jag efter att Harry skulle få träffa mina föräldrar och Lisa. Jag visste inte om hon var ett fan av One Direction eller inte, men hon hade helt klart koll på alla kändiskillar som fanns.
När jag fick ett sms från Harry om att han hade landat och var på väg till min lägenhet så gick vi för att hämta upp våra föräldrar och drog oss tillbaka.
Mamma hjälpte mig med att göra lite drinkar och rota fram något ätbart (ostbågar) ur mina lådor medan jag dammsög lägenheten så snabbt jag kunde. Jag hade planerat att städa nu på förmiddagen men i och med att min familj hade gjort en visit så hade jag inte haft tid. Jag visste att det inte tog långt tid från flygplatsen till min lägenhet men vi lyckades ändå bli klara när det ringde på dörren. Jag hade till och med hunnit ta på mig lite maskara på mina redan lite mörka fransar.
Harrys leende bländade mig nästan när jag öppnade dörren. Han hade en svart skjorta - som enligt min pappa skulle vara en eller två knappar för lite knäppt - svarta jeans och en svart kavaj på det. Hans halsband med korset hängde som vanligt runt halsen. Han gav mig en stor kram oh en puss på kinden, som fick mina knän att kännas som gelé. Herregud Felicia, skärp dig.
"Happy birthday." Han gav mig blommor ett litet paket.
"Thank you, but I don’t remember asking you to get me something." Jag försökte verka seriös, men han kunde antagligen se mitt leende som fanns bakom det.
"I wanted to."
"Well, thank you." Sa jag och gav honom en kram till. Hans långa armar slog sig runt mig och mitt hjärta slog lite snabbare när jag kände hans andetag i mitt öra.
"You're welcome."
Han stängde dörren efter sig, kollade nyfiket in i det lilla sovrummet som låg direkt till höger och lånade sedan toaletten som låg precis till vänster. Mina händer började svettas lite under tiden, jag hoppades innerligt att mina föräldrar skulle tycka om honom.
"Felicia, vart har du plattången? Jag måste fix…" Lisa tystnade när Harry klev ut från toaletten. Hennes haka föll ner till golvet och hon stirrade så intensivt på honom att jag nästan trodde att han skulle fly ut genom dörren. Men han bara vände sig glatt mot henne och sträckte fram handen.
"Hello, I'm Harry. You must be Lisa."
"I...yes." stammade hon och skakade hans hand. Jag kände triumfen sprida sig i magen. Det var barnsligt jag vet, men jag kunde inte hjälpa det.
"Den ligger inne i badrummet." Svarade jag på hennes tidigare fråga och tog med Harry till köket för att han skulle träffa mina föräldrar.
"Mamma, pappa, this is Harry. Harry, this is my parents."
"Nice to meet you." Sa Harry artigt och skakade deras händer. Pappa inspekterade honom från topp till tå och stannade vid den lite öppna skjortan, precis som jag hade trott. Jag himlade med ögonen åt honom - så att han såg - medan mamma och Harry direkt började prata.
De kom bra överrens, Harry och mamma. Han charmade henne runt sitt lillfinger, och efter ett tag så släppte det för pappa också. Lisa satt mest och stirrade på honom, så fort han försökte prata med henne så började hon stamma så efter ett tag insåg han nog att det var lönlöst.
I början tyckte jag inte att han såg nervös ut, men sen kunde jag se små tecken. Han höll på med sitt halsband, fixade håret och ändrade ställning i soffan. Det var nästan skönt att se att han var lika nervös som jag.
"Oh god look at the time, we have to go back to our hotel before it gets dark." Utropade mamma plötsligt och reste sig ur soffan. Hon kollade menande på mig, och jag visste att det inte var för att det var mörkt som hon ville gå redan. Hon hade inte ens förhört oss om nyår än.
Jag följde dem till dörren medan Harry stod en bit bakom mig. Jag gav mamma en lång kram.
"Kom ihåg att byta underkläder." Viskade hon i mitt öra och jag slog till henne på armen. Pappa gav mig en varm kram och min syster fick nöja sig med en vink. Både mamma och pappa vinkade varmt åt Harry - som vinkade tillbaka - medan min syster hade försvunnit genom dörren snabbt som ögat.
"Are you guys in a fight?" frågade han när jag hade stängt dörren och låst.
"No, it usually looks like that. Don’t you fight with your sister?"
"Sometimes, but mostly no."
Jag kände ett stygn av svartsjuka, gud vad jag också ville ha det så.
"Nice watch." Sa han och kollade på min handled. Det var den. Runt uret var det massa små kristaller som blingade i ljuset, armbandet var smalt i lädermaterial. Den måste ha kostat en förmögenhet för mina föräldrar.
"Thank you. Are you hungry?"
Han tänkte efter. "Yeah, a little."
"What do you want?" jag började gå mot köket.
"Whatever you have."
"Well, pancakes?"
"Sounds great."
Vi hjälptes åt med att fixa middagen, han dukade och jag gjorde pannkakorna. Det var tur att jag tränade som jag gjorde, annars hade jag aldrig kunnat äta så mycket onyttigt.
Han tände ljus och vred ner lampan. Det hade börjat regna, ljudet smattrade mot rutan. Han hade hängt av sig kavajen i hallen, skjortan stramade runt hans bröst och framhävde den fina kropp han antagligen hade under. Ärmarna var uppkavlade till armbågarna, några tatueringar skymtade fram under dem. Jag blev med ens medveten om att jag bara hade enkla jeans och en tjocktröja på mig, men han verkade inte misstycka. Han verkade gilla pannkakorna också, vilket var skönt eftersom jag i regel inte kunde laga mycket annat.
Efter middagen så satt vi kvar vid bordet och pratade så länge att ljusen höll på att brinna ut. Jag slogs om och om igen av tanken att jag inte riktigt kunde förstå att detta hände. Jag kunde inte förstå att han av alla människor satt mitt emot mig i mitt kök. Jag fick inte in det, och det gjorde bokstavligen ont i bröstet när jag tänkte på hur vacker han var.
"I'm just going to get more candles." Jag sa mest det för att min kropp inte klarade av att sitta där. Det var inte av panik, utan snarare på känslorna som han väckte. Det kändes som ett uppror i hela mig. Mitt hjärta värkte.
Jag hämtade extraljusen från mitt rum och höll på att krocka med honom vid soffan i det lilla vardagsrummet. Såklart tappade jag alla ljusen.
"Sorry!" varför ursäktade jag mig?
"It's okay, don’t mind it." Hans röst lät mjuk och raspig. Han kollade intensivt på mig och jag kom på om hur nära vi stod.
"What are you doing?" frågade jag nervöst, mitt hjärta hamrade i bröstet.
"I just remembered that I have something to make up to you. I told you I was going to kiss you on New Year's Eve, but I didn’t. I would like to apologize."
Jag blev helt torr i munnen och kunde inte ens tänka på att svara. Hans djupa gröna ögon borrade sig in i mina när han böjde sig framåt och la sina läppar mot mina. Det var försiktigt, mjukt, frågande. Jag slöt ögonen och lät viljan ta över.
Mina händer slingrade sig runt hans nacke och bjöd in till mer. Hans läppar var varma mot mina, hans armar la sig runt mig rygg, höll mig fast. Min kropp pressades mot hans varma, och allt jag kände var mer. Jag ville ha mer.
Hans kyss blev djupare, hans tunga sökte sig långsamt in i min mun. Han smakade pannkakor och sirap. Jag vet inte vart jag fick modet ifrån, men min tunga mötte hans samtidigt som mina händer strök genom hans hår. Jag försökte komma ihåg hur man andades när han tryckte mig bakåt så jag fick ryggen mot väggen. Han pressade sin kropp mot min, hans händer rörde sig mot min kofta och knäppte upp den, drog av mig den så jag bara hade linnet mellan hans händer och min hud. Hans stora händer smekte längs min kropp, gav mig värme. Hans tunga mot min och hans händer på min kropp fick det att pirra i hela kroppen.
Han vred på huvudet för att kunna kyssa mig bättre, tungan invaderade min mun och jag gav tillbaka, smekte honom över armarna och körde in naglarna i hans nacke. Jag hade inte förstått hur mycket jag längtat efter att han skulle kyssa mig, förrän nu.
+5 kommentarer för nästa :)
Vad man jag säga?!? Så sjukt bra!! <3
så himla bra!
WIIE DÄR KOM DEN! :D
MORE! ^^
Så hiiiimla bra!!
Sååååå mega bra, skulle inte va fel att va Felicia i den scenen asså ;)
mgjkrljtjrlfdkjcjjfng såååå braaa, mermermermeeeeer :'D!!!!
Great! It's becoming hot in here right??? ;)<3
-A