Jag pumpade och pumpade, tog ut mig till max. Jag kunde känna blodsmak i munnen men jag ville inte ge upp.
Idag gick träningen bara ut på kondition. Vi spelade fem minuters matcher tre mot tre, med en minuts paus emellan. I pauserna låg jag ner i gräset med ben som kändes som gelé och kollade upp på himlen som började bli mörk. Eleonor var inte här idag, så jag satt lite för mig själv och försökte få tillbaka andningen.
En mjuk duns till höger fick mig att kolla upp. En lång och smal tjej med brunt hår hade satt sig bredvid mig. Jag kunde inte komma på hennes namn, men jag var avundsjuk på hennes långa mörka ögonfransar och mörkt bruna ögon. Hon började rätta till ett benskydd men hade blicken på mig.
"Though day huh?"
"Yeah" svarade jag och drack en klunk ur min vattenflaska. "But I like it."
"Me too. Or well no I don’t like it at all, but my goals keep me going." Log hon och drog upp strumpan igen över benskyddet.
"Your name is Felicia, isn’t it? I´m Ed, I don’t think we have officially introduced each other." Hon sträckte fram handen och jag blev inte förvånad av hennes fasta handslag.
"I'm sorry, but "Ed"? Is that a nickname?" Jag kunde inte hjälpa att fråga. Hon böjde bak huvudet och skrattade.
"Haha my girlfriend asked the same when we first met. I'm sorry to disappoint you but it's my real name."
"I'm not disappointed, it's just different. What is your girlfriend´s name?"
"Marion. And I must say that it fits her, she's like ridiculously beautiful." Det lös i Eds ögon när hon pratade om sin flickvän, och jag kunde känna ett stygn i hjärtat. Jag undrade hur Harry såg ut när han pratade om mig.
Vi hann inte prata mycket mer innan det var dags att börja spela igen. Efter träningen tog jag en lång dusch samtidigt som jag pratade med Ed som stod i båset bredvid, hon erbjöd sig 'ven att skjutsa mig hem. Jag tackade och sa ja då mina ben kändes som gelé, jag skulle aldrig ha orkat åka buss.
"Do you have a recommendation for a birthday present?" frågade jag när vi var på väg till min lägenhet.
"Who is it for?"
"A guy. He´s turning twenty, he should get something special, right?"
"Haha well, when I turned twenty, all I got was decoration books for my new apartment. You should get him something personal and beautiful."
"Like what?"
"Is he your boyfriend?"
"No."
Hon sneglade på mig.
"Well, I can see on your face that he´s more than a friend. Anyway, I might have a few ideas..."

Jag och Ed bestämde träff dagen efter så hon skulle kunna gå med mig och hjälpa mig att välja en present till Harry.
Jag stod och väntade utanför en kina restaurang - varifrån man kunde höra chefen skrika på sina anställda - och fick en chock när jag fick syn på Ed. Hon gick bredvid antagligen den snyggaste kvinna jag någonsin skulle få se.
Hennes hår var svart, mjuka lockar böljade ner en bit över ryggen. Det såg så glansigt och mjukt ut att jag nästan ville känna på det. Hon hade breda axlar, fylliga bröst, markant midja och långa men formade ben. Hennes läppar var svagt röda, något som jag annars skulle tycka såg gräsligt ut, men på henne såg det så rätt ut. Jag drog slutsatsen av att det var Marion när min blick gled ner på deras händer som var tätt omslingrade runt varandra.
Och inte med att hon var snygg, hennes röst lät som honung och hon var nog den trevligaste människan jag någonsin träffat. På sina tjugo tre år så var hon väldigt jordnära, folk vände sig om när hon gick förbi. De enda gångerna man kunde se att hon rodnade var när Ed kollade på henne med en blick som var så fylld av kärlek att jag var tvungen att kolla bort.